Skrivet av Karin

Att skriva är ett intresse som följt med under alla år, Krönikor, vardagsfilosofiska funderingar, blogg eller vad man nu väljer att kalla det.

Innehållet härnedan är publicerat enbart för det egna nöjet att skriva. Hoppas att du som läser också kan finna ett nöje i det. Kom gärna med kommentarer!

Karins blogg

Deadlines har inget med döden att göra

Det var ganska nära deadline när det blev klart att jag skulle skriva några krönikor för en gratistidning.
-Vilken infallsvinkel och vilket ämnesområde passar bra i det här numret, frågade jag.
-Skriv lite om tiden, stressen och vårt förhållande till den, sa den av deadlines luttrade redaktören, sån´t har du ju skrivit om förut så det borde väl vara enkelt.
-Ja men är inte det lite uttjatat?
-Näe, ständigt lika aktuellt…

Det fick mig att minnas lappen som hängde ovanför skrivbordet hos min förra arbetskamrat. Där stod det ”Deadlines har inget med döden att göra”

Tänk på tankehygienen

I denna självutvecklingens tidevarv möts vi ofta av upprop i stil med
-Du är vad du äter
-Du blir som du rör dig
-Gör om dig, hitta din stil

Eller som kvällstidningarnas löpsedlar med jämna mellanrum basunerar ut;

-Ny mystisk folksjukdom, testa dig, se om du är drabbad

Kul nu... eller sen

Vi var några som satt och skrapade trisslotter och den obligatoriska frågan infann sig. Vad skulle var och en göra om man vann exempelvis 3 miljoner? Eftersom sällskapet bestod av 50 plussare så bestod svaren förstås av ledighet, resor och att kunna göra sånt man länge längtat efter. I önskelistans slutända uppstod dock följande intressanta ordväxling;

-Men 3 miljoner är ju alldeles för lite! Då kan man ju inte leva på avkastningen.
-Vaddå avkastning? Menar du att du inte ska kunna röra dom 3 miljonerna? Det är ju 300.000 om år i 10 år!

Behovet av säkra mötesplatser

-Vad har DU gjort i sommar?
-Träffade du några roliga människor?
-Vilken var den säkraste mötesplatsen?

Vid första fikarasten summerar vi gärna sommarens fröjder för varandra. Hann vi med alla ”villen och måsten”: Föräldrar, barn, barnbarn, i sommarstugan, husvagnen, på fjällturen eller charterveckan? Och hur blev det med alla mera perifera bekanta, med hemvändarträffar, bygdespel, musikaftnar, festivaler och marknader?

Arbetsvänner och vänskapssystrar

Det finns två sorters syskon. Dels dom som man FICK genom sin familj, dels dom man VALT och som man kan känna sig lika nära som en syster eller bror. Ett syskon vet ofta andra saker än vad vänner vet. Syskon vet mera om originaltexten medan vänner ibland kan få en censurerad version av vad som hänt oss tidigare i livet. Å andra sidan kan vänner veta mera om den man har blivit än den man var. Syskon har ju ibland kvar dom gamla bilderna som faktiskt inte stämmer idag.

Prenumerera på innehåll