Arbetsvänner och vänskapssystrar

Det finns två sorters syskon. Dels dom som man FICK genom sin familj, dels dom man VALT och som man kan känna sig lika nära som en syster eller bror. Ett syskon vet ofta andra saker än vad vänner vet. Syskon vet mera om originaltexten medan vänner ibland kan få en censurerad version av vad som hänt oss tidigare i livet. Å andra sidan kan vänner veta mera om den man har blivit än den man var. Syskon har ju ibland kvar dom gamla bilderna som faktiskt inte stämmer idag.

För mig som inte blev begåvad med syskon har just vänner blivit en av livets stora rikedomar. Min närmsta vänskapssyster fyllde jämt för en tid sedan, vilket fick mig att fundera på detta med vänskap. Och… att det faktiskt finns många olika sorter.

Vi benämner vissa av dem som bekanta, kamrater och arbetskamrater. Just de sistnämnda kommer ju till oss ungefär som syskon gör, man väljer dem inte själv utan det är några man bara får. Oftast till glädje men ibland till kiv och förtret. Själv har jag funnit ett antal vänner som jag brukar kalla arbetsvänner. Det är sådana man lärt känna genom jobbet, men som man fortsättningsvis håller kontakt med trots att någon eller båda hamnat på nya arbetsplatser. Det är personer där det ömsesidiga förtroendet finns, och med vilka man väljer att diskutera arbetslivets ris och ros över en fika eller en lunch. Det kan vara allt från att dryfta det delikata problemet med den oförstående chefen till nästa strategiska drag i projektdjungeln.

Kännetecknande för den riktige arbetsvännen är att hon eller han ofta har den där klarsynta överblicken som bara den har som befinner sig snett utanför, men som ändå förstår vad det hela handlar om. En riktig arbetsvän är nära men man deltar sällan vid familjehögtider som bröllop, dop, konfirmationer, skolavslutningar och begravningar.

Vänskap, utan prefix, handlar för mig mera om den rent privat sfären. Jag själv tänker på flera personer som betyder mycket för mig och dom är ganska olika.
Den ena går jag till om jag har bekymmer och känner mig nere. Den andra älskar jag att diskutera med. Den tredje är en vän i fest och glädje. Hos den fjärde kan jag känna mig trygg, vara precis som jag är, utan att göra mig till. Men en riktigt äkta VÄN är som ett ”kinderägg”, alla önskningar i ett.

Vänskap kan man inte se, bara känna men föralldel också höra. Just det känns skönt. Det finns någon att ringa till vid de mest skiftande tillfällen i livet. Jag ringer min vänskapssyster med rösten full av glädje och skratt likväl som jag ringer i sorg och besvikelse. Min vänskapssyster hör genast vilken frekvens humöret ligger på och det behövs liksom inga långa och inlindade förklaringar.

Vänskap liknar egentligen kärlek, men vänskap är på något sätt både lugnare och säkrare. Relationskärleken är ofta som en sinuskurva med större svängningar, med högre berg och djupare dalar. Vänskapskurvan däremot, den ligger där ganska stadigt med små krusningar på ytan. När relationskärleken tar slut sker det ofta snabbt, abrupt och med starka känslor. Om vänskapen upphör så tonar den ofta bara ut, lugnt och försiktigt. Vänskap som upphör tvärt var förmodligen aldrig vänskap utan något helt annat.

Riktig vänskap, den sliter sällan, den ger och den tar, olika över tid. Riktig vänskap vet också att det egna utrymmet och behovet av bekräftelse ibland är ganska olika, just över en längre tid. Det måste ju som bekant vara orättvist i stunden, för hur skulle det annars kunna jämna ut sig i längden. Riktig vänskap vet också att man ibland måste ändra överenskommelser och att man ibland inte orkar, inte just nu i alla fall.

Livet är ju för de flesta av oss en tredjedel av varje. En tredjedel rosenrött, en tredjedel ljusgrått och en tredjedel svart. Vänskapen kan göra att skiftningarna däremellan blir enklare att hantera. Den kan också se till att det svarta, problemen och bekymren, får ta det utrymme det förtjänar, men inte mer. Om vänskap inte fanns skulle livet kännas ganska tomt eftersom man alltid blir någon i relation till en annan människa. Jag är din vän, Du är min vän och tillsammans är vi ett OSS.

Att få vänner är en gåva, att få behålla vänner, länge, är en ännu större gåva som man faktiskt måste förtjäna genom att ge utrymme, uppmärksamhet och tålamod.

Lev väl och vårda era vänner

Karin